boardydebutant

Så kom dagen som vi alla hade väntat på och bävat inför. Jag hade inte hunnit reflektera speciellt mycket över denna dag, men när jag väl kom in i salen där alla författarna satt så insåg jag hur stort det egentligen var. Jag hade läst en bok, och nu hade jag möjlighet att reda ut de där frågorna som man alltid har. Tankarna började snurra runt i huvudet på mig, vad ville jag egentligen veta? Jag hade läst någonstans att historien om Emma och hennes liv delvis var sann och att Elin Boardy var släkt med huvudpersonen.  Mina funderingar rörde sig runt huruvida detta faktiskt stämde och om det stämde hur Elin Boardy då hade fått tag i all fakta kring berättelsen.

Elin Boardy visade sig vara en glad och pratsam tjej inte alls sådär tråkig och komplicerad som jag hade fått bilden av att många författare var. Hon verkade tycka att vi var minst lika intressanta som vi tyckte att hon var, och samtalet flöt på bra.

Vi fick reda på att huvud personen Emma var Boardys släkting och att historien till viss del var sann. Det faktumet att Emma faktiskt hade funnits på riktigt och att hennes grav faktiskt fanns där någonstans var oerhört fängslande. Historien är till en viss del sann, människor levde så på den tiden. Elin Boardy hade själv läst igenom en del sparade dokument från sina släktingar för att få information och inspiration till boken. Helt plötsligt kändes hela historien mer trovärdig och tillskillnad från mitt första inlägg tycker jag efter författarmötet faktiskt att Elin Boardy har lyckats fånga historien om en ensam kvinna i början på 1900-talet med en enorm precision.

Något som jag själv aldrig ens har kunnat föreställa mig förut är det faktum att en författare faktiskt inte behöver ha ett svar på bokens alla obesvarade frågor. Jag undrade hur det gick för barnen efter det att Emma hade förts till mentalsjukhuset. När det visade sig att Elin Boardy inte visste svaret på denna fråga så växte mystiken runt boken och jag fick nästan lust att läsa den igen. Om jag läser om boken kommer jag att kunna se på berättelsen med en ny förståelse.

E. Larsson